Kontaktad av Synskadades Riksförbund?

”Vi har kontrollerat tillgängligheten för synskadade i några butiker. I kontrollerade butiker saknas ledstråk från entré till kassadisk. Ledstråk är en förutsättning för att vi som synskadade och blinda besökare ska kunna ta oss fram till kassan och få personlig hjälp. Att butiker ej är tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning, innebär att butiken är diskriminerande.”

– Arne

Ja, ungefär exakt så brukar det låta. På senare tid har många verksamheter – butiker, restauranger, verkstäder, byggvaruhus, gym, bibliotek, hotell och andra offentliga miljöer – hört av sig till Safestep med en gemensam fråga:”Vi har blivit kontaktade av Synskadades Riksförbund, vad gör vi nu?”. Ofta handlar det om påpekanden kring kontrastmarkering på glas, kontrastmarkering i trappor och nivåskillnader, taktila ledstråk  eller annan tillgänglighetsanpassning. Svårt, och kanske till och med lite läskigt, tycker många. Därför skriver vi det här för dig som vill förstå vad kraven egentligen innebär, vad lagen säger, hur du ska tolka påståenden om ”diskriminering” och – viktigast av allt – vad du konkret kan göra.

Varför får verksamheter dessa brev eller samtal?

Synskadades Riksförbund, ofta med Arne som företrädande, har som uppgift att driva frågor kopplade till synskadades tillgänglighet. I vissa fall görs inventeringar av lokala miljöer där brister rapporteras. Det kan vara helt korrekta iakttagelser – tillgänglighetsanpassning är en faktisk lagstadgad del av bygg- och fastighetsmiljöer.

Verksamheter reagerar av olika anledningar:

• osäkerhet kring vad som faktiskt gäller enligt Boverkets byggregler
• oro över ordvalet ”diskriminerande”
• förvirring kring vem som bär ansvaret: hyresgäst eller fastighetsägare
• frågor om vad som räknas som tillräcklig åtgärd
• funderingar kring varför vissa företag nämns som förslag på åtgärdspartners

Just den sista punkten återkommer ofta, eftersom Arne ibland hänvisar till företaget Svensk Kontrastmarkering AB, som har släktkopplingar till honom. Många upplever detta som problematiskt, även om det inte nödvändigtvis är regelvidrigt. Det är viktigt att känna till detta – men ännu viktigare är att veta hur du tar dig vidare på ett korrekt och seriöst sätt.

Så, vad säger regelverken gällande tillgänglighetsanpassning egentligen?

Tillgänglighet är inte valfritt – det är en viktig del av Boverkets byggregler (BBR) och diskrimineringslagstiftningen. Det gäller särskilt:

• Kontrastmarkering på glaspartier
  • Glaspartier som kan misstas för öppningar ska kontrastmarkeras med markeringar som skiljer sig i ljushet, minst 0,4 NCS, mot bakgrunden. Markeringarna ska vara synliga från bägge sidor av glaset och helst vara placerade i två höjder; en 90cm och en 150cm ovanför marken.
• Kontrastmarkering på trappor och nivåskillnader
  • Trappor, ramper och andra nivåskillnader bör förses med kontrastmarkeringar. Översta och sista trappsteget respektive delen av nivåskillnaden bör ha en ljushetskontrast på minst 0,4 NCS. Markeringarna, oavsett om de är runda cirklar, linjer eller plattor, bör se likadana ut i hela byggnaden för att det ska bli så tydligt som möjligt.
• Taktila ledstråk
  • I publika lokaler bör det finnas logiska och tydliga ledstråk som leder från entré till viktiga målpunkter i byggnaden, såsom hiss, toalett, reception, kassa etc. Ledstråken ska vara både taktila och visuella, vilket betyder att de ska både gå att känna med teknikkäppen / blindstaven och fotsulan, och samtidigt ha en ljushetskontrast på 0,4 NCS jämfört med golvet.
• Tydliga målpunkter
  • Enligt BBR ska viktiga målpunkter i byggnader vara lätta att upptäcka och hitta fram även för personer med nedsatt syn eller orienteringsförmåga. Till viktiga målpunkter räknas bland annat; entré, toalett, manöverdon, hiss, reception, trappor, ramper etc.

Om du får kritik handlar det oftast om en eller flera av dessa punkter.

Vem är ansvarig – du eller fastighetsägaren?

Detta är en central fråga och ett vanligt missförstånd. Hyresgästen ansvarar för inredning och verksamhetsanpassningar. Fastighetsägaren ansvarar för byggnadsmässiga tillgänglighetsåtgärder, t.ex.:

• trappor
• entréer
• nivåskillnader
• golvytor
• glaspartier

Så, om du får synpunkter från Synskadades Riksförbund är det alltid bäst att:

1. dokumentera bristerna
2. skicka vidare till fastighetsägaren
3. begära åtgärdsplan

Det är inte säkert att allt är ditt ansvar.

Vi hjälper dig med tillgänglighetsåtgärderna.

Safestep är ett tryggt och opartiskt val när du behöver hjälp med allt från kontrastmarkeringar på glas, trappor och golv till  taktila ledstråk och skyltning. Vi ser till att lösningarna följer branschstandard och erbjuder stöd och rådgivning från våra experter – oavsett om det gäller att tolka Boverkets regler eller planera och projektera ditt projekt. Eftersom Safestep inte är kopplat till Synskadades Riksförbund, eller Svensk Kontrastmarkering AB,  kan du alltid räkna med oberoende och ärliga rekommendationer. 

Välkommen att höra av dig till oss!